Byssbohusen

I maj 1989 började det första Byssbo-huset byggas i Högarna. Meningen var från början att köpa prefabricerade småhus. Turligt nog höjdes priset på de Älvsbyhus vi bestämt oss för, och dessutom skulle leveransen bli försenad. Då trädde stadsarkitekten Henrik Olofsson in på arenan. Han bad oss titta oss omkring och se ifall de hus vi tänkte bygga, skulle smälta in i miljön. Vi fick erkänna att så inte var fallet. Han lovade då att gratis rita ett hus, som passade in i landskapet och den gamla bebyggelsen.

Huset ritades efter förebild från ett av de äldsta husen i byarna, Korsmyrbränna 2:23, som ägdes av Gulli Månsson. 1990 byggdes ytterligare två hus, ett i Fagerland och ett i Högarna. Husen byggdes av lösvirke med material från Jämtland, så långt det var möjligt, och av hantverkare från orten.

Tomtmarken köptes för 1 krona per kvadratmeter och läget för husen valdes omsorgsfullt för att de skulle smälta in i omgivningen. Produktionskostnaden för husen slutade på summor från 866 000 kronor till 1 036 000 kronor. För det billigaste huset innebar det en produktionskostnad på ca 6 700 kronor per kvadratmeter. Det låg mer än 2 000 kronor under HSBs kvadratmeterpris, och de stora byggarna var vederbörligen imponerade. Tyvärr framtvingade det höga ränteläget och de kraftigt försämrade räntebidragen ganska stora hyreshöjningar.

En viktig princip för uthyrningen av husen var att hyresgästen när som helst skulle kunna köpa huset. Kostnaden skulle bli lika med den skuld som föreningen hade f����������������r huset vid försäljningstillfallet. Först 2006 såldes de tre husen. Då hade 60 personer bott i husen och 30 av dem bor kvar i eget boende.

Förberedelser för att bygga ytterligare tre hus gjordes, en tomt var helt byggklar, men brist på hantverkare och försämrade förutsättningar för boende på landsbygden stoppade vidare byggande. Allt högre kostnader för hantverkare och byggmaterial, i kombination med att staten lade moms på bensinpriset, gjorde att intresset för att bo och bygga i byarna minskade drastiskt.
Det råder fortfarande brist på bostäder i området. Målet är att kunna bygga fler hus, även om det i dagsläget inte är möjligt. De relativt höga hyreskostnaderna, 5000 – 6000 kronor, är på gränsen för vad som kan tas ut i våra byar, eftersom de flesta byborna måste pendla 5 – 10 mil till arbetet, något som också medför dryga reskostnader.

Det myckna byråkratiska krånglet och alla stelbenta regler och paragrafer höll nästan på få oss att ge upp ibland, men istället framställde vi en skrift med tips – och varningar — till andra bygrupper som ville ge sig in i bygg- och utvecklingskarusellen.
Föreningen har också under åren skrivit både till regeringen och till de jämtl��ndska riksdagsledamöterna för att påtala felaktigheter och orättvisor, exempelvis stödgränsdragningar, lånemöjlighet för bostadsbyggande, indragningar av service, nödvändigheten av att ta tillvara landsbygdens folk och övriga resurser.
Tack vare en begäran till regeringen om att få jämställas med de allmännyttiga bostadsföretagen, slapp BYSSBON ta dyra topplån vid bostadsbyggandet.